våren

Det var nollgradigt ute och vattnet droppade från taken. Trottoarerna blev till skridskobanor och solen var uppe och sa hej under flera timmar. Solen förde dessutom med sig lite blå himmel. En kan ju inte annat än att tänka på våren. 
 
 
Det här med en strukturerad vardag är inte det lättaste. Under våren har jag jobb och plugg som sammanlagt blir arbete på 150% och det är svårare än jag trodde att ratta ihop. Jobbet är på fasta tider och mina intividuella uppgifter kan jag ju göra när som. Men att få in tid till gruppuppgifter blir så mycket svårare när en har begränsad tid och en dessutom ska koordinera med fyra andra som också gör andra saker än pluggar. Känner att det som lätt blir lidande av detta är tid med min familj, vilket jag absolut inte vill. Men det känns lite lugnande att jag är medveten om det och att Markus i kontrast valt att göra mindre denna termin. Jag hoppas i alla fall att jag kan hålla stressen borta och hinna ninse att det jag gör är roligt.

Längtan efter sommarljus

 
Den här veckan gick inte så bra som jag hade hoppats. Tänkte bli färdig med 1 av 4 skoluppgifter men han inte. Fick tillbaka en annan som jag fått underkänt på. Fick komplettera men svårt att göra en dålig text bra när en bara vill få saker bortgjort. Men jag har också fått träffa mina kollegor och fått veta mina arbetsuppgifter på mitt nya jobb. Känns kul att få göra något annat än att plugga även om det bara är fram till sportlovet. 
 
Även om det blir ljusare har januari bara några få soltimmar. Jag börjar känner jag mig blek och trött och längtan efter sommarljus är oändlig.

Har du några goda råd, nu när klockan byter år

 
Och så kom det. Slutet på december. Slutet på året. Jag har målat naglarna, valt mellan två klänningar och ska nu sminka mig för att sen väntar på att klockan ska bli fyra. Då ska jag möta upp mina vänner, äta knyt-tacos-middag och vänta in det nya året. Detta blir sista nyår i Umeå innan vi flyttar till Uppsala och jag känner att jag vill säga hej då till mina vänner. Trotts att det är en termin kvar känns det som att det snart är dax. Att säga hej då och flytta vidare. För det är snart. Jag och Markus har pratat om detta i tre års tid, för vi visste att det skulle komma eftersom Markus måste avsluta sin utbildning i Uppsala. Men nu är det snart dags. Tre år har blivit sex månader och nu känns kommer den skräckblandade förtjusningen. Men först väntar ett nytt år och en termin till på DMP.
 
Gott nytt år!