Industrial Revolution

 
För lite drygt en månad sedan så hjälpte Jennifer mig att fota nya bilder till bloggen. Jag blev supernöjd med resultatet och jag tänkte att jag skulle visa upp fler av bilderna som blev tagna då. Vi hade hoppats på finare väder så att vi hade kunat ta bilder med mer vårkännsla men då det var mulet just denna dag så körde vi på ett mer neutralt och industriellt tema. Vi höll oss nere vid hamnen i Umeå och var bland annat vid väven som är kulturhuset i stan. Det är en industriell miljö och väven har stora panoramafönster som reflekterar ljus likt gigantiska speglar.
 
 
Jag ska se om jag kan få med mig Jennifer på en fotorunda innan sommaren börjar. Då kanske vi kan ta mjukare och mer romantiska bilder. Men jag gillar verkligen hur resultatet blev, trotts att det inte var vad jag hade tänkt mig. Ombre effekten i mitt hår kom fram i dessa bilder. När miljön var så grå och matt och färgerna i allmänhet var neutrala så lyfts dem persika färgade tonerna fram fint. 
 
Kappan jag hade på mig är förresten från lindex, Polotröjan är från Gina tricot och bootsen är från skopunkten.

Tryck gärna på det lilla hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!
 
♥ ♥ ♥
 
Tidigare inlägg: 

Resultatet från fotograferingen

Här har ni några bilder från fotograferingen som jag hade tillsammans med Jennifer för två veckor sedan. Jennifer är en fantastiskt duktig fotograf och jag blev så nöjd med resultatet. Det är en riktigt egoboost att få bilder på sig själv som är så här fina.
 
 
Vi sågs på eftermiddagen och gick ned till promenadstråket vid älven. Här tog vi alla bilder. Det enda vi hade önskat var att solen hade kikat fram bakom molnen. Det hade snöat under natten och det såg inte längre ut som att det var vår. Men jag gillar hur dipdye effekten och persikonyanserna i mit hår kommer fram mot den kalla bakgrunden. Så roligt att kunna uppdatera bloggensdesign med dessa bilder.

 
Fotograf & retusch: Jennifer Sjögren
 
En helt annan sak jag har tänkt på är att hashtagen #HappiChallenge börjar kännas som en hälsning nu. Som ett peppande ord eller ett inspirerande citat. Nu när jag använder den varje dag och ser den på lite andra ställen känns den fin. Den hör till en tävling men känns mer som en uppmuntran att sprida glädje. Då det är precis vad vi gör under den.
#HappiChallenge

Eriks konfiramtion

3 av 4 av mig och mina syskon har nu konfirmerat sig. Jag, min äldre lillebror Emanuel och min yngre lillebror Erik har nu varit på samma konfaläger och konfirmerat oss. För ett par helger sen så var Eriks konfairmations helg,
 
 
Firandet började på fredagkvällen då den närmaste familjen var inbjudna till deras redovisning. Dem hade knåpat ihop en liten musikal/teater om vad dem hade gjort på lägret och vad dem lärt sig.
 
 
Min kära bror spelade gitarr i bandet och deltog i ett av de två störe gestaltningarna. Utöver hade hans konfakamrater gjort små sketcher och filmer som skapade en röd tråd genom teatern.
 
 
Dagen efter skulle hela gänget konfirmeras och allt började traditionsenligt med en fin procession.
 
 
Ledarna höll tal för allihop om hur roligt dem hade haft och vilken fin grupp av människor dem var.
 
 
Sen gjorde dem sig redo för knäfall.
 
Och handpåläggning när ledarna bad för dem och deras framtid.
 
 
Efter bön och nattvarden gick dem sen ut.
 
 
Och ställde upp för fotografering.
 
 
Men det var svårt för alla ivriga ungdomar att stå stilla på en och samma gång.
 
 
Jag fick i alla fall min bror att ställa upp på lite porträtt.
 
 
Och resten av ursprungsfamiljen på ett gruppfoto.
 
 
Sen åkte vi allihop hem till mina föräldrar för konfirmationsfest. Dem bjöd på tapas middag med grillat och marängtårta. Och presentutdelning såklart.
 
 
Erik läste alla kort tackade och smilade glatt åt varje present.
 
 
Som sig bör sparade han den största till sist.
 
 
Och den innehöll så klart den bästa presenten.
 
 
Nu är det bara lillsyrran Ester kvar. 3 år bort.