Remember to cherish your friends

 
Ibland är jag inte mitt bästa jag. Jag kan vara ute med mina vänner, skratta och ha den bästa kvällen på länge och ändå vid slutet av kvällen sitta och undrar om de verkligen tycker om mig eller bara står ut med mig? Det är galet eftersom jag vet att alla dessa människor inte skulle investera tid i mig, lyssna på mina problem, bjuda in mig på fester och spelkvällar och fråga mig vad jag gör varje dag om de inte i någon utsträckning tyckte om mig jag.

En av de vanligaste reaktionerna av att jag mår dåligt är att jag börjar tvivla på mig själv. Att ingen egentligen gillar mig, att jag är en bluff och har lyckats fuska mig till alla mina skapelser och att det som knyter Markus till mig är en känsla av plikt inte kärlek. Jag vet att det är mina demoner som spökar men när jag inte mår så bra så lyssnar jag ändå.

Jag hade en kort period av ångest nu just efter nyår. En oförklarlig känsla av ånger och tvivel slog mig och det hade påverkat mig mer om jag inte min vän sagt till mig att släppa det. Att allt jag oroade mig för inte stämde och att det bara var jag som överanalyserade vad jag sagt och gjort. - Att allt satt i mitt huvud. Jag hade aldrig fått detta lyft om jag inte tidigare fått bekräftelse att vänner vill vara med i allt. - Högt som lågt. Jag kände mig så jobbig när jag skrev till min kompis men hon fanns där ändå.

Vänner är något av det viktigaste ni har ta hand om dem.