Love and Other Impossible Pursuits

 
The Other Woman (Love and Other Impossible Pursuits) är historien om Emilia som bearbetar sin dotters död samtidigt som hon försöker laga sitt brustna äktenskap och hennes relation med sin styvson.
 
Emilia Greenleaf är en advokat som bor i New York med sin man, Jack Woolf. Emilia är styvmor till Jacks anmärkningsvärt intelligent åttaårige son, William. William bor främst med sin mor, läkaren Carolyn Soule, men när han bor hos sin pappa är det Emilias jobb att hämta honom från skolan. När hon plockar upp honom, är Emilia ofta utsatt för nedsättande blickar och viskningar från andra mammor, eftersom hennes relation med hennes make började när han fortfarande var gift med Carolyn. De jobbade på samma kontor och där startade deras relation och så småningom lämnar Jack sin fru för Emilia. När filmen börjar har Jack och Emilia nyligen förlorat ett barn, en flicka som dem gav namnet Isabel. Hon levde i 3 dagar och dog i Emilias armar av plötslig spädbarnsdöd.
 
 
Huvuddelen av berättelsen handlar om hur Jack och Emilia handerar Isabels död, hur det påverkar deras äktenskap och hur det påverkar Emilias känslor gentemot William. Emilia och William kommer inte riktigt överrens (i själva verket beskriver hon honom som "outhärdlig" tidigt i historien), men hon försöker vara en bra förälder till honom för att Jack har bett henne att försöka. Emilias känslor mot William försämras också av att han ibland pratar väldigt nonchalant om Isabels död. Han är en 8 årig pojke så han förstår inte riktigt vad som har hänt och förstår inte vad hans ord gör mot Emilia.
 
Ibland är det märkligt vad som triggar igång ens känslor. Efter att vi förlorade vårat barn gick jag med i en grupp på facebook för mammor som förlorat barn från vecka 18 i graviditeten och upp till vuxna barn. Ibland när jag går in på facebook är det någon som har skrivit i gruppen och jag får en notis om det. Nu för tiden så berörs jag inte så starkt av det längre. Det har gått ett år och jag är inte fast i ett ständigt mörker längre. Men ibland slår sorgen mig som ett illamående. För några dagar sedan hade någon skrivit i Änglamammor och likt efekten av ett slag i maggropen tårades mina ögon. Något jag och Markus har kännt är att vi har varit väldigt ensama i vår sorg. Vi upplever inte att folk förstår hur hårt vi har tagit detta och hur ledsna vi blev att förlora Mikael.
 
Något jag verkligen gillar med den här filmen är hur den visar sorg och skulden en lägger på sig själv när en förlorat ett barn. Jag rekomenderar den för att fler ska få en liten inblick i något som många upplevt och påverkas av oavsett hur lång tid som gått.
 
Tryck gärna på det lilla hjärtat så jag vet vilka inlägg ni gillar bäst!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: